Lördagen var en sån där helt fantastisk lyxig dag igen, en sån där dag som alla borde få ha med jämna mellanrum, speciellt de som lever ensamma (med eller utan barn) efter en osund relation och ibland upplever att omgivningen inte förstår vidden av mind-fuckery man hamnat att hantera och bearbeta, och hur det känns när alla andra tror på psykopatens lögner om en, inklusive de på socialens barnskydd som borde veta bättre, för barnens skull. Läs gärna Vem ska man tro på?? HÄR.

En av de bästa sakerna med att umgås med kvinnor som själva varit i giftiga relationer är att ingen möts av misstro när man återger vilka utmaningar man har eller haft i sitt liv, utan istället möts man av igenkännande nickningar och en viss galghumor som lättar upp stämningen. Även om det är ett allvarligt tema som fört oss samman så ryms det in så mycket glädje när vi träffas, kanske för att vi kommit en bit på väg i vårt läkande och vet att det bästa vi kan göra är att skämma bort oss själva ibland. Läs mer