November 2019, vilken månad det har varit!! Proppfull till bredden med en massa givande evenemang och möten, en månad där alla känslor rymts med och där det känts som att fokuserat balansera på lina för att inte ramla omkull i utbudet av allt som livet erbjudit den elfte månaden på året, för man vill ju hålla på lång sikt, eller hur?
För ett tag sedan blev jag påmind om att livet (åtminstone mitt) är ett maratonlopp, inte ett sprinterlopp, så det gäller att spara på krafterna istället för att lägga krut på sånt som egentligen inte spelar någon roll i det långa loppet. Tids nog kommer sanningen fram för alla att se, och karman kommer att bita en hel del folk i rumpan, mark my words.
Det var redan i början av november som jag insåg att månaden skulle bli en tid som verkligen skulle pröva min förmåga att välja och välja bort. Att välja är lätt, att välja bort är lite svårare, speciellt när det kommer till sånt som man så väldigt gärna skulle vilja tacka ja till. Så ja, jag har valt bort flera för mej viktiga evenemang för att jag har behövt en eller flera dagars vila emellan, annars hade jag aldrig orkat med det allra viktigaste.
Det var faktiskt inte första gången jag blev tillfrågad, men det var första gången jag tackade ja och satte mej ner för att börja skriva en tidningsartikel om narcissism. Jag tackade ja fjorton dagar innan deadline, och började skriva när det återstod sju. Detta var i augusti, under min bloggsemester, då när jag ännu föreställde mej att jag under hösten skulle gå vidare juridiskt med min anmälan gällande en viss läkare.
Nästan samtidigt som tidningen åkte iväg till tryckeriet utgick min juridiska rätt att anmäla läkaren till följande instans. Jag hade blivit än mer uppmärksam på det maktmissbruk / myndighetsövergrepp vi har i Finland (och många andra länder som räknas som demokratiska i mainstream media), och därför valde jag att istället via min blogg visa omvärlden, för alla som vill se, hur det är satt i system att kränka våra mänskliga rättigheter. För så vitt jag vet strider det mot våra mänskliga rättigheter att tvingas äta gift. De som vill äta och dricka gift kan för all del få fortsätta med det om de tycker att det tillför dem något gott, men att tvingas mot sin uttryckliga vilja är inte okej på något sätt, och det borde vi väl alla kunna enas om, eller hur??
På begäran ska jag ta upp något som många kommit i kontakt med, men som man sällan vill tala högt om eftersom skammen att ha låtit sej luras är så stor.
De flesta som rör sej på sociala medier har säkert råkat ut för att de fått vänförfrågningar från någon de inte alls känner, och medan vissa automatiskt ignorerar dessa så finns det ganska många som accepterar vänförfrågan, kanske för att personen på bilden ser attraktiv ut och mottagaren är öppen för nya bekantskaper? Rör man sej dessutom på dejtingsidor / datingappar så är risken ännu större att man börjar korrespondera med någon som inte alls har rent mjöl i påsen.
Häromdagen när jag fikade med en av mina närmaste kom det på tal, och hon sa att hon har svårt att förstå att någon faktiskt skickar pengar till någon de träffat på nätet, som de aldrig ens träffat. Och ja, även om jag själv aldrig skulle göra det, så kan jag faktiskt förstå hur det kommer sej att vissa låter sej luras och trillar i den fällan.
Låt mej förklara: På samma sätt som en narcissist kan lura in ett byte som tror att han/hon träffat sin själsfrände så kan en bedragare på nätet använda precis samma taktik. Först är det en fas av Läs mer
Mitt absolut längsta inlägg hittills (över 4300 ord -herreguuud!!), inlägget som jag under hela veckan övervägde att inte alls publicera här, utan spara till min bok. Efter dagens väninne-brunch stod det klart: Jag tar risken att få en skitstorm av upprörda kvinnor som tycker det är osolidariskt av mej att berätta om kvinnor som beter sej fruktansvärt illa. Sanningen är ju den att det narcissistiska finns både bland kvinnor och män, och ja, forskningen har faktiskt visat att en narcissistisk kvinna gör betydligt större skada för sin familj än vad en narcissistisk man gör, det sagt utan att förminska misären manliga narcissister ställer till med. Tack så hjärtligt för fin respons från både kvinnor och män för inlägget Den kvinnliga narcissisten: världens giftigaste rovdjur?! ♥♥♥
Innan jag delar med mej av mina erfarenheter av de jag upplever som kvinnliga narcissister vill jag passa på att göra ett statement: Ingenstans påstår jag att dessa kvinnor är diagnosticerade med vare sej en personlighetsstörning eller någon mental sjukdom, eller att de ens har en personlighetsstörning. Det enda jag gör är att berätta om mina egna upplevelser av personer som genom sina handlingar har uppvisat tydliga narcissistiska tendenser. Samma gäller även alla män jag nämner. Det finns ju alltid två sidor av varje historia ∼ och så finns det chathistorik och skärmdumpar… ;))
Det händer ganska ofta att någon som levt i ett giftigt förhållande med en narcissist och tagit sej ut ur det går rakt i famnen på nästa narcissist, utan att ha den minsta lilla misstanke om att den nya är samma skit i en annan förpackning. Hur är det möjligt, är folk dumma i huvudet på riktigt eller?? Ska de kanske skylla sej själva, alla dessa naiva blindstyren?? Eller ska vi försöka oss på att skriva ögonöppnande blogginlägg och hoppas att de som verkligen borde faktiskt läser?? Vad hade jag själv önskat att nån hade berättat för mej där mitt emellan mina stora misstag i livet? Ja, vad annat kan jag än skriva, och hoppas att det hjälper åtminstone någon. Om du vet någon som verkligen borde få tillgång till denna information, tipsa hen gärna! ♥
Det finns många olika sorters narcissister, och jag tror att den vanligaste orsaken att många har svårt att se de uppenbara varningssignalerna på den nya är att hen inte alls är som den tidigare partnern, utan väldigt annorlunda vid en första anblick.
Det är som ett hjul som snurrar hårdare och hårdare ända tills det till slut lossnar eller går sönder. Som en vansinneskarusell du helst inte vill vara del av, så långt ifrån det vackra du förväntade dej få uppleva när du steg ombord på det du trodde var ett stabilt pariserhjul.
Istället för att behagligt luta dej bakåt och njuta av den vackra utsikten så befinner du dej plötsligt åksjuk i mardrömmarnas karusell som aldrig stannar för att du ska kunna kliva av, och du mår inte bara dåligt av farten utan också av det faktum att du är nedspydd både av egna och andras spyor. Mysigt?? Nej verkligen inte, men det är ingen överdrift när jag påstår att det är än värre att leva i narcissistens hjul av galenskap. Låt mej beskriva i fyra punkter hur det narcissistiska galenskapshjulet tar sej uttryck.
Att välja att enbart se de goda sidorna hos någon och ignorera de dåliga är något av det dummaste man kan göra, men detta är något som glorifieras i många andliga sammanhang, som något att eftersträva. Jag vill påstå att sånt dravel är till för att underlätta för de som utnyttjar andras godhet och de finns i parti och minut inom de flesta spirituella kretsar, kvinnor som män. Visst är det viktigt att se godhet i folk, missförstå mej inte, men när det kommer till umgänge med narcissister & psykopater så är de goda sidorna hen visat dej inget annat än skådespel. Läs mer
Igår hade jag ett väldigt givande samtal med en god vän, en god vän som läser alla mina blogginlägg och ger mej värdefull feedback när det behövs. Jag insåg efteråt att jag behövde redigera inlägget Min syn på narcissism #2, så nu har jag gjort det, förtydligat vissa detaljer som jag hade slarvat mej igenom när jag var lite trött och sliten här mellan jul och nyår.
Jag har fått stor hjälp av flera olika alternativa behandlingsformer under min återhämtning, Läs mer
Ibland undrar folk vad det är för skillnad på narcissister, psykopater & sociopater, och min uppfattning är att alla psykopater & sociopater är narcissister, men inte alla narcissister är psykopater eller sociopater, det beror bara på hur långt till höger man befinner sej på skalan som jag nämner HÄR.
Om du inte redan läst Min syn på narcissism #1 & Min syn på narcissism #2 så gör det gärna om du vill veta mer om min uppfattning om ämnet, för som jag sagt tidigare, det finns massor av uttalanden om narcissism ute på nätet men det betyder inte att allt är allas sanning, och var och en har visserligen rätt till sin egen uppfattning. Vi är inte här för att diagnosticera eller peka ut någon, utanför att sprida kunskap. Dessvärre är det väldigt vanligt att de som verkligen lider Läs mer
En kort sammanfattning och ett stort TACK, det är vad årets sista (?) blogginlägg ska innehålla. Eftersom bloggen publicerades så sent som 11.11 så behöver jag inte göra nån vidare lång tillbakablick för att summera bloggens 2017 men det finns några punkter att ta fasta på både i responsen & statistiken.