Kan vi hjälpas åt?

Det sägs att ensam är stark, men jag tror att det är genom att hjälpas åt som vi kan få till nödvändiga förändringar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, är ett annat påstående som med jämna mellanrum dyker upp i flödet. Alla har inte samma resurser eller kapacitet att hjälpa, men om det är något vi alla har så är det ett namn. Tänk att verkligen kunna vara med och hjälpa genom något så enkelt som att skriva ett namn på en namninsamling. Det kostar inget, förutom den lilla tiden det tar att fylla i dina uppgifter, men kan göra stor skillnad om tillräckligt många visar sitt stöd för rättvisa. Inte heller ger du bort ditt namn vid en vettig namninsamling, tvärtom ser du till att ditt namn verkligen är med och gör skillnad. Är du med? ♥

 

Hjälp mej att hjälpa min fina vän Susanne genom att skriva under petitionen. Tack!

I dagarna hade jag en träff med min goda vän Susanne. Om det inte vore för henne så skulle jag nog leva i ovisshet när det kommer till sjukdomen ME/CFS, utan att ens reflektera över saken. Jag hade sett dokumentären UNREST innan Susanne fick sin ME diagnos (på en specialistklinik i Göteborg) så det brast fullständigt för mej när diagnosen var ställd. Sedan dess har det brustit för mej många gånger när jag via Susanne fått ta del av hur svårt det är att få hjälp i Finland, och framförallt RÄTT hjälp. Att Valvira går någon annans ärenden än patienternas bästa blev än en gång mer än solklart när de bestämde sej för att stänga av ME specialisten Olli Polo från att jobba på sin klinik Unesta i Tammerfors! Läs mer

Vad som gjorde mej mest upprörd under veckan som varit…

Oj så trött jag varit den här veckan, nästan så jag inte ens orkat plocka fram datorn för att skriva veckans inlägg även om material poppat upp som svampar efter regn -i den strålande vårsolen som verkligen piggat upp tillvaron. Efter en extremt tidig kväll med påföljande lång sovmorgon ska jag ändå göra ett försök att knyta ihop trådarna från de två senaste inläggen Cannabis & Dubbelmoral och Narcissisternas mammor som väckte starka känslor på sina håll. Det senare inlägget blev uppdaterat med ett “Ps. Det finns…” följande morgon, för att undvika missförstånd. Det finns alltså även helt underbara kärleksfulla mammor som gjort sitt bästa för sina barn men som ändå sett sitt barn bli en fullfjädrad narcissistisk vuxen, och det är bara att beklaga. Verkligen. Av alla de narcissister jag själv strulat på med i min ungdom så hittar jag även ett undantag där, även om de tre isdrottningarna jag nämnde är kyliga högfärdiga kvinnor som alltid tar sina söner i försvar oavsett vilket helvete de ställt till med för andra… Exemplen får bli till ett senare tillfälle.

 

Läkaren Olli Polo som fått partiell yrkesförbud och förbjudits behandla ME patienter och forska kring ME i Finland. Han fortsätter tillsvidare forska utomlands och hoppas få förbudet upphävt så han kan öppna sin privatklinik igen och hjälpa de som inte får hjälp på annat håll.

I lördags var jag alltså i Helsingfors för att tillsammans med min goda vän delta i #MillionsMissing, och även om det var väldigt trevligt att få en heldag tillsammans med Susanne så tog allvaret bakom evenemanget hårt på mina krafter. Läs mer

Låt mej presentera: Min Ängel ♥

Susanne Broända 2017 Vadstena, Sverige. Fotograf Aamod & Sophelia www.balanceisjoy.se/fotografi

Plötsligt stod hon där framför mej, en helt underbar varelse som jag aldrig hade träffat tidigare men som ändå kändes så bekant. Mellan oss fanns ett bord med diverse kristaller och smycken och hon hade stannat upp inför en av dem som hade fångat hennes intresse. Hon ställde en fråga och jag lade märke till ett ovanligt lugn i hennes sätt att kommunicera, ett väldigt mjukt och behagligt sätt, olikt någon annan jag tidigare träffat. På ett väldigt kort ögonblick resonerade vi med varann som om vi hade känt varandra för alltid. Hon ursäktade sej och sa att hon skulle hämta något hon ville visa mej angående det vi pratade om, och kom snabbt tillbaka med en bok, uppslagen vid ett visst kapitel. Jag läste och kände igen mej i texten, det var så jag rös. Vi gjorde en bytesaffär den dagen; hennes bok mot en speciell kristall.

Båda kände vi att det var någon form av magiskt möte och det var en självklarhet att vi skulle ses igen!

Läs mer