En fråga om min egen erfarenhet av mediala narcissister

“Hej! Kan jag fråga dig hur det var för dig? För mig är denna person både narcissist mm och medial. Kan alltså läsa av mina tankar, och har totalkontroll på mig. Mycket svartsjuk. Han kan också göra energiöverföringar som jag antar är tankemässiga, till mina chakran vilket gör att jag kan känna både smärta och sexuella känslor. Han har styrt mig otroligt mycket genom detta. Det är helt obegripligt och jag har bara hört en person som har upplevt detta tidigare. Han stalkar mig genom detta och jag vet inte hur jag ska bli fri från honom. Hemskt jobbigt! Det vore jätte värdefullt att höra om något som du upplevt av en medial narcissist? ♥”// Anonym.

Ja du, har man inte sett ondska tidigare så blir man minsann varse vad det är när man hamnar i klorna på någon som sålt sin själ i utbyte mot vissa förmågor. Det fanns en tid när även jag hade en betydligt naivare inställning till det andliga, när jag inte alls trodde att det fanns något helvete eller någon djävul och trodde att det skulle finns något gott i alla, det gällde bara att hitta det. Den jag är idag vill påstå att både helvetet och djävulen existerar, jag påstår mej veta det eftersom jag själv befunnit mej där och faktiskt stirrat ondskan i vitögat -utan att vika undan blicken först.

Korten ljuger inte!

För några år sedan hade jag en hel del kontakt över messenger med en kille som jag delat många tidigare liv tillsammans med. Vårt möte i detta liv var allt annat än Läs mer

Gott & Blandat

“Vilka härliga människor du känner!!”  När hon uttalade orden kom de som oftast rakt ut ur hennes hjärta, helt spontant och denna gång med en autentisk glädje blandad med en viss förundran. “Javisst, jag har ju valt dem själv!” var mitt svar. För det är så det är. Numera väljer jag mitt umgänge med omsorg och det handlar inte om hur länge vi känt varann, hur mycket tid vi tillbringat tillsammans, utan om vad hen bär i sitt hjärta och om det resonerar med mitt. Visst är jag tillräckligt väluppfostrad så jag kan uppföra mej civiliserat även i sammanhang där det finns folk jag inte resonerar med, men när det kommer till kritan så är jag kräsen. Väldigt kräsen. ♥

#bohocamp //Bild från min privata instagram @oasenprana

När man kommer ut ur ett parförhållande med en narcissistisk person är man i regel väldigt trasig och skör på många olika plan, och oavsett om man är den som lämnat eller blivit lämnad så känner man ofta en smärtsam ensamhet som är grymmare än något annat man upplevt i hela sitt liv och man suktar efter lindring, efter tröst. Även om jag idag mår väldigt bra med livet som singel så vill jag inte förringa det trauma jag vet att många genomgår när de ska samla ihop skärvorna av sej själv igen. När jag skulle beskriva känslan jag hade efter att jag hade lämnat så minns jag att jag använde följande ord: “Det känns som om jag har blivit uppsugen i en köttkvarn/matberedare, som snurrade runt runt i ett hastigt tempo samtidigt som hela jag hackades sönder av vassa knivblad till små köttbitar, köttbitar som sedan spottades ut på marken – och blev trampad på av hans smutsiga skor, nertryckt i marken.” Det var känslan jag hade, min utgångspunkt för att skaffa mej ett nytt liv. Hur i hela friden ska jag ens hitta orken att plocka ihop alla små bitar av mej själv igen? Kommer jag ens att hitta dem alla? Min energinivå var skrämmande låg men min överlevnadsinstinkt väldigt stark -om inte annat så för mina barns skull måste jag hålla mej vid liv. En tanke på ett lyckligt liv fanns inte ens på kartan för mej i det skedet. Det var då.  Läs mer

Tre frågor får svar, Glad Påsk på det!

Vet inte om det beror på Merkurius retrograd, frassmånaden eller fullmånen men oj vilka spretiga meddelanden som dykt upp i min inkorg under påsken! ;)) Flera gånger har jag plockat fram datorn för att fortsätta skriva om kvinnliga narcissister, och lika många gånger har jag kommit helt av mej och skjutit upp det hela. Att jag faktiskt har ett liv verkar förvåna vissa. Kanske beror det på att jag inte längre känner en skyldighet att svara allt och alla 24/7?? Kanske beror det på att jag inte berättar till höger och vänster om mitt privatliv, att jag har en överenskommelse med mina barn att aldrig skriva om dem, varken här på bloggen eller på sociala medier (med undantag för vissa instagrambilder som publicerats med lov) och därmed utelämnar mycket??

 

Glad Påsk!

Om jag ligger hemma i soffan och har en konversation med någon över nätet eller läser en intressant artikel som någon skickat åt mej så syns det troligtvis att jag är online, men det betyder ju INTE att jag är tillgänglig som bollplank åt vem som helst just där och då, någon som kanske nått det där stadiet när salongsberusningen övergått till att vingla mellan självömkan, bitterhet, skuldbeläggande och elakhet. Speciellt det näst sista riktat mot mej om jag inte genast släpper allt jag har i händerna för tillfället?? Trodde att jag hade varit tillräckligt tydlig tidigare i inlägget om gränser, men tydligen inte. My bad. Ett förtydligande från min sida: Läs mer

Jag måste sätta gränser, även för dej.

Mitt hjärta går sönder varje gång jag lägger mej själv i blöt för hjälpa och stöda någon bara för att senare se henne gå tillbaka till den som gör henne illa. Våldet (oavsett om det är psykiskt, fysiskt eller emotionellt) trappas upp och blir brutalare för varje gång hon förlåter och går tillbaka. Kommer jag att se henne i livet igen eller blir hon dödad nästa gång?? Statistiken säger att det i genomsnitt krävs SJU försök att lämna en narcissist innan man lämnar för gott -om man alls kommer levande ur det. Ju fler gånger man går tillbaka desto större är risken att man aldrig kommer levande därifrån, att det blir ens död. Statistiken säger också att 70% av de kvinnor som dödas av närstående-våld blir dödade efter att de lämnat partnern. Det ÄR farligt att lämna, och många stannar kvar just av den rädslan. Vi som samhälle måste bli bättre på att hjälpa de som verkligen vill bort från dessa destruktiva förhållanden men oavsett hur bra vi skulle bli på det så kan vi inte hjälpa någon som ännu inte bestämt sej för att lämna för gott. Ditt liv, ditt ansvar. ♥

 

Det är mitt val att hjälpa andra genom dela med mej av min kunskap om narcissism, och jag har valt att blogga om ämnet för att inte enbart kvinnor & män i min närmaste krets ska kunna ta del av sånt jag själv hade önskat att jag vetat tidigare, utan att det ska finnas tillgängligt för alla som behöver hitta hit. För att kunna göra det måste jag sätta gränser. Jag måste välja nattsömn före akut krishjälp och därför kan jag inte vara tillgänglig för alla på privata meddelanden/samtal. Ring 112 när det krisar, och be att få hjälp av de fantastiska vårdare som har metoder för att hantera hela processen utan att bli med-traumatiserade.

Jag klarar heller inte av att hålla god min när någon i min bekantskapskrets försöker få mej att analysera deras Läs mer