Lucka 13

Lucia

Idag firas Lucia. Det finns väldigt många åsikter om just detta firande, och varifrån traditionen kommer ursprungligen. Vissa hävdar kopplingen till ett italienskt helgon, medan andra med bestämdhet säger att så inte alls är fallet. Att vi firar löftet om ljusets återkomst när det är som mörkast kan vi kanske enas om? 

Att Lucia sprider ljus & glädje för alla, inte minst för de som har det svårt, gör också att vi förknippar Lucia med välgörenhet.

Jag tror att de flesta människor mår bra av att kunna hjälpa de som har det svårt, inte minst i juletid. Men jag vill också uppmuntra de som har det svårt att våga söka, och be om hjälp!! Kanske finns det både skam och rädsla över att be om hjälp, tänk om man får ett nej? Ibland kan det kanske kännas lättare att acceptera sitt lidande, än att utsätta sej för risken att bli avvisad -igen. Men om du får ett nej, kanske är det fel dörr du knackar på? 

Även om jag gör mitt statement med min blogg, som heter Lyckligare nu, (för att livet faktiskt blir så mycket lyckligare när man väljer bort destruktiva relationer), så betyder inte det att jag försöker få någon att tro att jag går omkring och är lycklig precis varenda stund, för det gör jag inte, det är jag inte. Jag har också stunder när jag är så ledsen att jag bara gråter, men det hör livet till, speciellt om man är en person som är i kontakt med sina känslor. Jag vet att det är många som har det väldigt kämpigt, men om det är något som värmer mitt hjärta så är det att se all godhet som finns i världen, i form av människor som ger av sin tid för att hjälpa även främmande människor, och företag som skänker bort mat till behövande.

Jag har häpnat när jag sett de enorma mängder mat som blir över i butikerna, men som tack och lov doneras till de som går hungriga. Jag har även noterat de groteska mängder plast som maten av idag är inpackad i, något som är sorgligt i sej, men det är en annan fråga. Men jag har också sett vilken omtanke & godhet det finns som gjort att så många personer i vår lilla småstad kunnat hämta matkassar varje vecka. Kunnat. Som jag förstått det så finns det fortfarande lika mycket överlopps mat i butikerna, men för få personer som på frivillig basis tar hand om logistiken, vilket leder till att en massa mat slängs, och de hungriga får bara en matkasse varannan vecka. Så sorgligt, och så himla onödigt. 

Om du känner att du skulle hitta 2-3 timmar per månad (måndagar), och tillgång till bil, så hör av dej så förmedlar jag kontaktuppgifter till de som håller i trådarna. Är man två vänner som gärna vill “arbeit i laag” så är det ett extra plus, eftersom man är två personer i ett team.

Avslutningsvis tänkte jag dela med mej av 3 olika länkar, gällande vårt Lucia firande: 

  1. Swedish Lucia for Dummies: https://www.youtube.com/watch?v=IgxZS4mWSrw&feature=youtu.be
  2. The Origins of the Lucia Tradition: https://www.youtube.com/watch?v=jtL4GYj5e_A&feature=youtu.be
  3. LUCIA – The night of light – by Jonna Jinton: https://www.youtube.com/watch?v=34xgG2q8KMQ&feature=youtu.be

Önskar dej en fridfull Lucia! 

Dela gärna! <3 

Ps. Om du vill ta del av de röda flaggor på narcissism som gömde sej bakom fjolårets julkalender så hittar du Lucka 13 (2017) här: https://lyckligarenu.com/lucka-13/

Låt mej presentera: Min Ängel ♥

Susanne Broända 2017 Vadstena, Sverige. Fotograf Aamod & Sophelia www.balanceisjoy.se/fotografi

Plötsligt stod hon där framför mej, en helt underbar varelse som jag aldrig hade träffat tidigare men som ändå kändes så bekant. Mellan oss fanns ett bord med diverse kristaller och smycken och hon hade stannat upp inför en av dem som hade fångat hennes intresse. Hon ställde en fråga och jag lade märke till ett ovanligt lugn i hennes sätt att kommunicera, ett väldigt mjukt och behagligt sätt, olikt någon annan jag tidigare träffat. På ett väldigt kort ögonblick resonerade vi med varann som om vi hade känt varandra för alltid. Hon ursäktade sej och sa att hon skulle hämta något hon ville visa mej angående det vi pratade om, och kom snabbt tillbaka med en bok, uppslagen vid ett visst kapitel. Jag läste och kände igen mej i texten, det var så jag rös. Vi gjorde en bytesaffär den dagen; hennes bok mot en speciell kristall.

Båda kände vi att det var någon form av magiskt möte och det var en självklarhet att vi skulle ses igen!

Läs mer