Han hånskrattade rått åt mej när jag sa att jag inte tänker skydda honom längre:
“VEM skulle tro på dej?! Du är ju bara en utbränd hippiemorsa, JAG är *titel-på-högre-tjänsteman* på *namn-på-familjföretag-i-ankdammen*!!”
#dammenbrister ⇒ www.astra.fi/dammenbrister
♥ Tillsammans är vi starka! ♥
Ja nu är det verkligen hög tid att våga tala öppet om allt, att inte skydda förövarna.
Samtidigt som vi håller en saklig nivå på det hela och alla systrar går med huvet högt.
Kram!
Kan inte annat än hålla med dej, det är verkligen dags nu och i systerskapet står vi starka tillsammans! Luften är så mycket lättare att andas när gammalt skräp vädras ut. Kram!
Jag är 110 % finlandssvensk kvinna, studerat i enbart finlandssvenska instanser. 46 år. Allt det ni skriver om är så främmande för mej. Jag har inte varit sexuellt aktiv på mer än 6år och har egentligen aldrig varit särskilt populär bland det motsatta könet. Jag har varit i arbetslivet hela mitt vuxna liv, jag har ingen familj. I ett skede hade jag mycket bra jobb, fast inte i ankdammen. När man är utanför systerskapet är man det på gott och ont. Om ingen vill ta på en på rätt sätt vill de inte heller det på fel sätt. Jag undrar om allt detta har ngn effekt, männen läser inte detta och då inga män nämns med namn så tror jag ingen bryr sej… Jag tänker att mitt ex säkert är bland de män som åsyftas i era berättelser. Att en man jag dejtade, som bor utomlands och inte är i ankdammen, vars farsa mycket sannolikt kan ha gjort något olämpligt. Hans morbror, kusin – ankdammsherrar. Jag känner inte många av er listade kvinnor, bara träffat ca 10 st men ingen nära vän där. Men jag kollar listan för att bonga namn som jag hört exet nämna… Visst är metoo än tankeställare, men jag har inte blivit mer nämnvärt mer trakasserad än vad jag själv som desperat trakasserat män.
När jag läser din kommentar så är min första spontana tanke att gratulera dej, att du sluppit all den där vidriga, sunkiga skiten! Sen vet jag inte om det är jag som läser fel mellan raderna när jag känner en viss sorg av utanförskap, utanför systerskapet, och kanske en viss ensamhet (?) och då känns det väl inte direkt som något att fira. Om jag missförstått och du är helnöjd så vill jag inget annat än gratulera dej, så grattis!
Nej, inga namn har nämnts -i detta skede- men nu när #dammenbrister så finns det många som hittar styrkan att polisanmäla sexuella övergrepp och det blir nog lite knepigt för dessa förövare att bortförklara sitt beteende om det kommer in liknande vittnesmål från flera olika kvinnor, som kanske inte ens känner varandra sedan tidigare? Många kvinnor hittar också till olika typer av stödgrupper tack vare #dammenbrister och det ligger en enorm styrka i den gemensamma kraften. Dessutom tror jag att det är en ögonöppnare för många män, för visst läser de även om de inte deltar så flitigt i debatten. Många blir nog väldigt obekväma nu i den tidigare så trygga ankdammen, men det är inget emot hur obekvämt det varit år ut och år in för många kvinnor på bl.a. olika arbetsplatser där de försökt hantera en vardag där de ofta ses som en liten bit kött av vissa slemproppar. Slemproppar som sitter på makten i företagen. Narcissistiska slemproppar som skulle stämma en för förtal om deras namn blev offentliggjorda i dessa sammanhang. Nu mobiliserar sej kvinnorna och namnen på förövarna hamnar dit där de hör hemma, på polisanmälningar, så om inte förr så åtminstone nu börjar de nog bry sej, männen.
Själv har jag aldrig bett om att bli ofredad redan från första klass i lågstadiet, där betydligt större och starkare pojkar hållit fast mej och försökt dra av mej byxorna i klassrummet innan lektionen, eller att bli antastad varenda jävla dag av pojkar som tror sej äga rätten att ta på mina bröst när de började utvecklas. Inte heller har jag bett om att få sparken från ett jobb jag var bra på, bara för att jag vägrade vara chefernas kuttersmycke på firmafester och sa ifrån. Alla dessa finlandssvenska pojkar och “män”. Och nej, jag kan inte dra mej till minnes att jag skulle ha trakasserat någon man själv, eller utnyttjat nån sexuellt för den delen. Visst, jag blev en gång inbjuden till en efterfest med de som tidigare kallade sej “Chippendales” (Numera Scandinavian Hunks) men jag rörde aldrig nån av dem, förutom att jag klappade den ena på huvudet och sa att nu är det nog dags för mej att gå hem, då när han hade klätt av sej till bara kallingarna och stod på alla fyra och låtsades vara en hund som såg på mej med bedjande ögon för att vi skulle ligga…
Sen behöver ju inte folk befinna sej i ankdammen rent fysiskt för att ta del av kampanjen. Min blogg (som handlar om narcissism) är ju bara en pytteliten del av det hela men det är ju den statistiken jag har tillgång till, så bara för att så kollade jag var i världen detta inlägg hade lästs igår, och kan berätta att det var i
Finland
Sverige
Åland
Norge
Australien
USA
Kanada
Spanien
Tyskland
Danmark
Brasilien
Frankrike
Grekland
Ryssland
Europeiska unionen
Storbritannien
Nederländerna
Schweiz
Italien
Tack till alla som delat!