Livet har sina ups & downs, vilket är en himla tur för det vore ju väldigt enformigt och trist om det var lika jämt, och vi vet att det enda som är bestående är förändringen. De senaste tio dagarna i mitt liv har varit så otroligt värdefulla och fina att jag vid flera tillfällen känt en eufori över min tillvaro, över vilka fina människor som finns i min omgivning. Vi har inte bara skrattat utan även gråtit, av olika orsaker. Jag har hunnit vara rasande arg, hade jag skrivit blogginlägget igår så hade rubriken högst troligt hetat “Hur jävla svårt kan det vara??!!” så istället för att skriva grabbade jag tag i stickstickorna medan olika dokumentärer och intervjuer rullade på i min laptop. Jag har även hunnit vara ledsen för att jag i min obetänksamhet gjorde en medmänniska besviken. Ingen av oss är varken perfekta eller några helgon, och när jag blir så där arg att jag tänker “hur jävla svårt kan det vara??!!” så är det läge att vända blicken inåt och ta reda på varför jag blir så arg. Kanske är jag mest arg för att andra inte ser det som jag finner så uppenbart -men det fanns ju en tid när jag inte heller såg det jag ser tydligt idag. Att se mörkret i andra låter ju inte vidare upplyftande om man tänker ur New Age perspektivet med positiva affirmationer och attraktionslagen, eller hur? ;))

Det fanns en tid när jag dagligen studerade attraktionslagen ganska ingående och valde bort nyheter både på tv och i tidningar, fullt medveten om vilken hjärntvättning jag ville och skulle avstå ifrån. Det var vid den tidpunkten jag besökte Monica som hon bl.a. berättade för mej att min Ljusguide förmedlat att jag skulle komma att behöva tre olika fjädrar: örnfjäder, ugglefjäder & kondorfjäder. Tydligen såg jag ut som ett levandes frågetecken så jag fick därefter förklarat för mej att örnfjädern skulle ge mej egenskapen att se allt ur ett högre perspektiv, se hur allt hänger ihop. När jag fick höra att ugglefjädern skulle ge mej egenskapen att se mörkret i andra så ryggade jag tillbaka i min lilla bubbla av ljus & kärlek i La-la-land och sa förskräckt nej, det vill jag inte göra, jag vill inte se mörkret i andra!! Jag minns hur Monica hade tittat allvarsamt på mej och sagt med bestämd röst att det är något jag måste lära mej! Kondorfjädern då? Ja den skulle ge mej egenskapen att se ljuset i andra, så det var ju den fjädern som hägrade mest av alla, den mest svårhittade på våra breddgrader. Det förvånar väl ingen att jag började söka dessa fjädrar, utan resultat, och det hela föll i glömska för ett tag. Livet kom emellan som man säger och för min del liknade det en kraschlandning på asfalten där det plötsligt inte längre fanns utrymme för något som kunde kallas varken magiskt eller vackert. Visserligen var det en nyttig erfarenhet för jag vet att jag rannsakade mej själv ordentligt; Jag som var så bra på att manifestera sånt jag önskade, hur kunde detta hända?? Vad är förutbestämt och vad kan vi påverka? Hur hänger allt ihop?

I förra inlägget Hon gav mej ett helt nytt kapitel till min bok! så beskrev jag en jobbig utfärd under sommaren 2016. Det intressanta med den resan var att ungefär tre veckor tidigare hade just hon plockat upp en örnfjäder från marken, vänt sej om och gett den till mej. På festivalen kom en annan kvinna fram till mej när jag satt ensam ute på serveringen och njöt, med sej hade hon en smudgevippa gjord av ugglefjädrar som jag hade visat intresse för tidigare men som jag avstod att köpa då jag inte hade vidare många svenska kronor kvar i plånboken. Hon räckte över den lilla papperskassen som den låg i och sa att hon skickar sitt kontonummer till mej efter helgen. Ibland tar det länge innan poletten faller ner, ibland behöver man ju slå till pajazzo-spelet för att myntet ska hitta rätt så det dröjde ända tills en hjärnskakning i januari 2017 för att jag skulle minnas den fleråriga spådomen och se kopplingen till hur jag vid tidpunkten för fjädrarna kunde känna igen narcissister väldigt lätt, även de allra mest coverta (de som ofta upplevs som lite blyga, trevliga och charmiga med hög moral till en början). Meeen, bättre sent än aldrig. Jag berättade åt Monica, att nu var det bara kondorfjädern kvar, som bonus fick jag veta vad mer den fjädern skulle tillföra till mitt liv, och det gjorde mej så glad. I somras när jag hade en värdefull kaffedejt med Susanne berättade jag om det magiska med mina fjädrar samtidigt som hon noterade och gjorde mej uppmärksam på en vit liten fjäder som virvlade runt runt vid min högra sida och hon kände sej inspirerad att måla den sista fjädern åt mej, som en gåva och fullständig överraskning. När Susanne målar kanaliserar hon också och jag blev väldigt rörd när hon berättade vilka budskap kondoren hade till mej, bl.a att det var dags för mej att stiga ut ur skuggan. Det var så mycket som föll på plats där och då, för det är jag innerligt tacksam. ♥

Att ha fantastiska vänner med fötterna på jorden och huvudet bland stjärnorna är en enorm rikedom som jag verkligen värdesätter. Tack att ni finns! ♥♥♥

Min väg till ett lyckligare liv? Ja, att rensa bort folk med onödigt starka narcissistiska tendenser är mitt eget succérecept, och sedan jag verkligen lärde mej att se mörkret (mörkret = narcissism) i andra så kan jag inte längre blunda, jag ser vad jag ser, oavsett om jag vill eller inte. Och vill du veta vad jag ser??

• Jag ser folk inom andliga kretsar som sitter på sina höga hästar med sina pekpinnar och driver modern häxjakt på andra utvalda alternativa behandlingsformer genom att köra samma skrämselpropaganda som kyrkan alltid gjort, men istället för att använda djävulen så påstår man nu att det är onda rymdvarelser som lägger implantat, och självklart erbjuder man frälsning från ondo med egna behandlingar & kurser. Kultledare är sällan farliga i sej, det är deras ja-sägande blindstyren till följare som möjliggör det hela. Precis som mobbaren med sin mobb. Skärpning för helvete, vuxna medvetna (??) människor!!
• Jag ser typen som driver flertalet stora spirituella grupper på Facebook, som utnyttjar sin position till att locka in sökande, kärleksfulla kvinnor för att tillgodose sitt aldrig sinande sexmissbruk. Han känner till den rätta terminologin, postar fiffiga citat med djupa innebörder, men det enda han är ute efter är att ha tillfälliga sexuella förbindelser, oftast genom att masturbera över Skype. Samtidigt har han en flickvän, en flickvän som mår dåligt då han under flera års tid skuldbelagt henne för att inte vara tillräckligt andlig när hon inte bara kan förlåta sina föräldrar och släppa sin PTSD (PostTraumatiskStressDisorder). Oavsett hur positivt hon tänker så försvinner inte traumat från hennes kroppsminne av sej självt, det behövs mer än så. Under elva års tid blev hon regelbundet våldtagen av sin egen far. Hon var tre år den första gången. Hennes mamma blundade. När hon var åtta år berättade hon för sin moster att hon tvingades ha sex med sin pappa, och mostern skuldbelade henne och förbjöd henne att säga något om saken igen. Alla vuxna svek. Alla. Den som påstår att det hjälper med lite ljus & kärlek och positiva affirmationer på badrumsspegeln i hennes fall lever i La-la-land på steroider. //Jag har fått lov att dela delar av hennes livsöde här.♥//
• Jag ser otaliga fluffiga rosa moln i mitt flöde, de allra vackraste av ord med supermånga ♥likes♥ Jag har sagt det förr och jag säger det igen: En narcissist är en narcissist även om du steker hen i smör. Översatt betyder det: Fullblodsnarcissisten du är ihop med kommer att förbli en fullblodsnarcissist oavsett hur mycket stjärnglitter du strör ut när du dansar i månskenet och sänder iväg din innersta hjärteönskan till Universum. Hoppas att din asfaltsallergi blir relativt skonsam när du trillar ner på marken, det öde jag själv upplevt önskar jag ingen annan -men jag ser det komma för många. Tyvärr. Vissa väljer att ha på de rosa glasögonen resten av livet, kanske för att smärtan att erkänna att man blivit snuvad på konfekten är värre, vad vet jag??

Det är en förutsättning att känna igen narcissister för att få bort ogräset man inte vill ha i sitt liv, och jag vill påstå att mitt liv aldrig varit bättre än vad det är nu. Dessa senaste tio fantastiska dagar har innehållit kvalitetstid med olika vänner från skilda sammanhang, vänner som alla berikar mitt liv på sitt sätt, relationer där det finns en balans i att ge och få, med ömsesidig respekt för varandra. Förutom FaceTime, en brunch, flera luncher och tre föreläsningar så har jag även haft nöjet att språkas vid med en journalist som kontaktade mej efter att ha läst min blogg.  Jag har även hunnit med att se Wild Wild Country, en dokumentär i sex delar, om Osho och hans följare. Hittas på Netflix. Jag har även tagit mej igenom mer än fem timmar av dålig ljudkvalité på YouTube genom att se på The Ugly Truth About Teal Swan, kultledaren som förespråkar självmord och hittills fått åtminstone två av sina hängivna följare att ta livet av sej, utan att bli ställd till svars. Efter ett ganska långt samtal tipsade journalisten mej att se dokumentären He lied about everything! (Han ljög om allt!), han menade att jag troligtvis skulle finna den intressant, och visst ska jag se den riktigt snart! ;)) Däremellan har jag även hunnit med några  jobbuppdrag samt ett par turer ut på isen. Allt i ett perfekt flöde där ingen blivit bortvald för någon annan. Harmoni. ♥

Förra helgen fick jag delta i en superintressant föreläsning i Nedervetil om det homeopatiska husapoteket, och redan idag hade vi nytta av det vid en allergisk reaktion, helt fantastiskt även om det vore placebo! ;)) (Linda, om du läser det här så har jag ett Basic 36 Remedies kit som väntar på dej hemma hos mej. ♥) Veckans bästa föreläsning var utan tvekan i Nykarleby idag när Monica lärde ut självhypnos för en fullsatt lokal. Hon drog den största skrattsalvan när hon berättade hur man gör sej av med folk man inte riktigt står ut med. Med hennes tillåtelse delar jag det här: Ta ett djupt andetag samtidigt som du blundar och slappnar av. Föreställ dej en dataskärm. På skärmen ser du personen som du inte vill ha med att göra. Visualisera hur du drar personen till datorns papperskorg. Klart!! ;))

Hon lärde även ut en teknik som är väldigt effektiv för de flesta: Havening. Tyvärr är videon enbart på engelska men kanske hittar den som vill info på svenska genom att Googla. Varför jag är stammis på hennes föreläsningar har tre orsaker: 1. Hon utvecklas själv i en rasande takt och delar glatt med sej på ett jordnära sätt för ett pris som de flesta har råd med. 2. Det är så roligt att träffa så många vänner och bekanta på ett och samma ställe, inklusive fikapaus. 3. Jag är så himla glad och fylld med ny energi varje gång hon hypnotiserat mej, oavsett det är enskilt eller i grupp.

Avslutningsvis: Save the date:

♥ 12.05.2018 #MillionsMissing. Jag kommer att vara på plats, i Helsingfors. Därför att kärlek är handling, inte tomma ord, och jag ser med värme fram emot en heldag med en av de allra finaste jag känner! ♥

♥ 19.05.2018: Monica föreläser i Nykarleby. Denna gång handlar det om förhållandet till mat, att normalisera det. Jag frågade om man kan komma även om man inte upplever sej ha utmaningar inom matområdet, och alla är välkomna, hon kommer även att ta upp annat viktigt. Nu kolliderar ju den här dagen med brunchklubbens fortlöpande frossarplaner, så vem vet, kanske universum försöker hinta något med det…? ;)) ♥

Dela gärna! ♥