Plötsligt stod hon där framför mej, en helt underbar varelse som jag aldrig hade träffat tidigare men som ändå kändes så bekant. Mellan oss fanns ett bord med diverse kristaller och smycken och hon hade stannat upp inför en av dem som hade fångat hennes intresse. Hon ställde en fråga och jag lade märke till ett ovanligt lugn i hennes sätt att kommunicera, ett väldigt mjukt och behagligt sätt, olikt någon annan jag tidigare träffat. På ett väldigt kort ögonblick resonerade vi med varann som om vi hade känt varandra för alltid. Hon ursäktade sej och sa att hon skulle hämta något hon ville visa mej angående det vi pratade om, och kom snabbt tillbaka med en bok, uppslagen vid ett visst kapitel. Jag läste och kände igen mej i texten, det var så jag rös. Vi gjorde en bytesaffär den dagen; hennes bok mot en speciell kristall.
Båda kände vi att det var någon form av magiskt möte och det var en självklarhet att vi skulle ses igen!
Det är mitt val att hjälpa andra genom dela med mej av min kunskap om narcissism, och jag har valt att blogga om ämnet för att inte enbart kvinnor & män i min närmaste krets ska kunna ta del av sånt jag själv hade önskat att jag vetat tidigare, utan att det ska finnas tillgängligt för alla som behöver hitta hit. För att kunna göra det måste jag sätta gränser. Jag måste välja nattsömn före akut krishjälp och därför kan jag inte vara tillgänglig för alla på privata meddelanden/samtal. Ring 112 när det krisar, och be att få hjälp av de fantastiska vårdare som har metoder för att hantera hela processen utan att bli med-traumatiserade.
