Det sägs att det sista som överger en är hoppet, och så länge det finns liv finns det hopp. Även om detta oftast är tänkt som väldigt positiva uttryck så vill jag här lägga fram faran med att hålla fast vid hoppet, och det positiva med att låta hoppet dö.

Om du lever med en narcissistisk person så har du troligen blivit manipulerad och förd bakom ljuset så till den milda grad att du lever på hoppet att hen en dag ska bli den fina människa du föll för i början, den personen hen påstod sej vara. Oftast är det något hinder som ligger i vägen just nu, något barndomstrauma som triggats, något missbruk, men du blir lovad en ljus framtid bara du inte ger upp hoppet om en lycklig framtid tillsammans. Det kallas “future faking” när hen lovar saker/händelser längre fram, även om hen aldrig har en intention att fullfölja sina löften, utan de används bara som en morot framför åsnan. Ser du dej själv i den bilden? Jagandes en morot som hunnit ruttna innan du ens kommer i närheten av den?? En morot du skulle bli sjuk av att förtära…?  

Som nämndes i inlägget förra veckan, Jag måste sätta gränser, även för dej. så tar det i genomsnitt sju försök att lämna en narcissist innan man lämnar för gott, och enligt min erfarenhet har det att göra med att hoppet ännu finns kvar, hoppet om att kunna rädda en annan människa som behöver ens hjälp. Enligt min mening är det när det hoppet dör som du verkligen kan lämna utan att någonsin gå tillbaka, att du aldrig faller för Hoovering. Som jag skrev i ett av de allra första blogginläggen Narcissism? (11.11.2017) så var det det ordet med den insikten som gjorde att allt blev klart som korvspad för min del. Jag googlade och den första sidan jag hittade var Det osynliga våldet.

Det var med blandade känslor jag tog del av hemsidan, en lättnad att få svar på frågor jag inte ens kunnat uttrycka med ord, och en stor sorg att få veta att det inte finns något hopp, att narcissism är en vidrig personlighetsstörning som aldrig kan botas. Den dagen dog mitt hopp. Det gjorde fruktansvärt ont i mitt hjärta, tänk att allt vad jag kämpat mej igenom för hans skull var förgäves, jag hade ju lovat honom att aldrig ge upp oss. Men hoppet dog, och hur smärtsamt det än var så visste jag att jag måste gå om jag överhuvudtaget skulle ha någon chans att överleva.

Så jag uppmanar dej som kämpar, du som vill tro gott om andra tills dess de bevisar motsatsen: Läs på om narcissism, ta av dej skygglapparna och se det vidriga för vad det är utan att försköna det till något du VILL att det ska vara. Attraktionslagen eller inte, är du ihop med en narcissist så förblir hen en narcissist oavsett hur bra du är på att manifestera bilar och resor ur tomma intet. Ditt högre jag är även med och manifesterar, och kanske har du hamnat i just detta helvete för att du behöver uppleva hjärtskärande svek för att du ska komma till nya insikter om vem du egentligen är, att universum har vackrare planer i beredskap för dej bara du vågar släppa taget om just hoppet om en viss person/relation?

Så många misstar en livsläxa för en själsfrände och håller krampaktigt fast i det istället för att släppa repet som flår djupa brännsår i handflatorna.

Läs på, vet vad du har att göras med och försätt dej i säkerhet innan det är för sent. Är du ensam? Var ensam för allt i världen, avprogrammera dej, tids nog hittar du nya vänner som kommer att tillföra mer glädje till ditt liv än någon narcissist någonsin kommer att kunna göra! Kärlek ska inte göra ont, men ack så hjärntvättade vi alla blivit av Nazareth… Tänk på kärleken som älskade husdjur visar sina ägare, det om något är kärlek och nej, den gör inte ont! Så småningom ska jag göra ett blogginlägg om Zack, ormen som vunnit mitt hjärta helt och hållet, men imorgon blir det ett inlägg om en person som gett mej hopp om en vackrare värld, ett hopp väl värd att bevaras till varje pris! Låt mej imorgon presentera: Min Ängel ♥

Dela gärna! ♥